Jag kan knappt fatta att det redan har blivit ett nytt år, men jag vet att 2012 kommer att bli ett bra år!
2011 var nog ett av de bästa åren jag kan minnas på många olika sätt, här är lite av vad som hände 2011:

- Jag hade alldeles för mycket att göra i skolan i början av året, och studenten kändes som en evighet bort. Jag små jobbade som telefon försäljare tills jag insåg att det är det dummaste jobb som finns.

- När väl 100-dagars dagen var här, så flög tiden förbi bara! Det var festande hit och dit, och all fokus låg på studentdagen och att åka till USA.

- Jag träffade många mya människor, och jag kom närmre några vänner som innan var mer bekanta. Varje dag saknar jag er och min familj, men jag vet att ni som fortfarande finns vid min sida, ni är guld värda!

- Jag började på riktigt med min ansökan att åka iväg som au pair, och i april/maj någongång, efter mycket pratande med olika familjer, så matchades jag ihop med min nuvarnade värdfamilj. Allting kändes så spännande och bra!

- I maj var det bal, både vanliga balen och studentbalen. All ångest inför klänning, hår, smink mm. försvann och vi kunde njuta av balerna! Jag lyckades även dra på mig en hjärnskakning på midsommar, som idag är en av de roligaste historierna jag vet!

- 1a juni tog jag studenten! Absolut en av dom lyckligaste dagarna i mitt liv, och jag har nog aldrig varit så lättad som jag var då. Att åka flak var bättre än jag drömt om, och när jag klev ut på trappan fick jag min livs överraskning: Ida stod och väntade på oss! Det var en dag fylld med glädje, sorg och tårar av alla de slag. Vi drack alldeles för myckert champagne och cider och dansade så klänningar gick sönder (bokstavligen).

- 3 juni började jag jobba inom hemtjänsten, och där jobbade jag fram till den 23 juli. Jag jobbade nästan varje dag, det var en underbart jobb men jag var så glad när det var över. När jag inte tillbringade timmar på jobbet försökte jag få allting iordning inför USA. Jag skulle planera allt som skulle med, hinna träffa alla vänner och umgås med min familj, åka ner till Stockolm för att fixa visum och det var en stressig tid.

- 23 juni på kvällen hade vi avskedsfest för mig, då sa jag hejdå till mina närmaste vänner. Och på söndagen den 24 sa jag hejdå till min pappa, lillebror och hund. Sedan tog jag, mamma och momma bussen ner till uppsala där jag sov sista natten i Sverige på 1 år. Dom sa jag hejdå till på flygplatsen men denna gången gick det bättre att säga hejdå, då jag visste att vi skulle ses om 1 månad! Detta är det näst jobbigaste jag någonsin varit med om (nr 1 på listan är när min moffa lämnade oss..), och mina tankar snurrade runt så jag blev galen. Hur skulle jag veta om jag tagit rätt beslut? Jag skulle åka och bo med en främmande familj, hur läskigt är inte det egentligen?

- 25 gick planet till USA och jag åkte med Emelie, en tjej jag visste skulle komma och bli en vän för livet. På au pair skolan i NY träffade vi Mikaela som också kom att blev en nära vän för livet och tillsammans hade vi en himla bra och rolig vecka. Jag var ett nervöst nervvrack inför fredagen då jag skulle träffa min värdfamilj, men när jag väl kom till dom släppte allt. jag visste att här skulle jag ha ett bra år!

- Jag har nu bott i USA mer än 5 månader, snart har halva min tid här flygit förbi och jag vet knappt vart tiden har tagit vägen. Jag har lärt mig så mycket om mig själv och om andra och jag har vuxit som person. Jag står helt på egna ben nu och jag litar mer på mig själv än vad jag någonsin gjort. Jag vet nu vad jag klarar av och jag är inte rädd för att prova på nya saker.

- Jag har fått vänner för livet och jag har det underbart här! Jag har världens bästa värdfamilj som ser mig som en familjemedlem och jag älskar dom! Jag gruvar mig redan för den dagen då jag ska lämna dom..
Jag har fått uppleva så mycket nytt. Jag åkte från lilla Östersund och bytte upp mig mot New Jersey, och att kunna vandra runt på New Yorks gator, jag har åkt limo genom NYC största gator, firat in det nya året tillsammans med några av världens största artister och kändisar. Jag har överlevt en jordbävning och en orkan och jag har orkat med att ta en hel psykologi kurs på ett college. Jag ångrar inte för en sekund att jag åkte hit!

2012 ska bli det bästa året någonsin och jag ska leva i nuet, ta vara på allting och försöka fokusera på det som är viktigt och verklighet, istället för småsaker som i slutändan bara var onödig energi jag slösat bort. Jag vet att jag kommer få uppleva och vara med om så mycket mer medan jag är här och vill att ni alla ska få ta del utav det :)