Igår kväll kom jag tillbaka till Ridgewood. Min buss skulle gå 12.45 men självklart var bussen trasig och jag fick stå och vänta på en reserv buss i 3 timmar.. Det var såklart jätte tråkigt att åka ifrån min syster och syskonbarn, men inga ledsena miner för det eftersom vi bor så nära varandra och vi ses om någon vecka bara!

Jag började jobba halv 7 imorse med att hämta barnen hos deras pappa. Sen slutade jag halv 12 eftersom min värdmamma var ledig idag. Himla skönt, för jag har saker jag måste fixa. Ska åka och öppna ett bankkonto strax och lösa in en check. Japp, jag får checkar hemskickade till mig varje fredag med min lön som jag sen måste sätta in på mitt bankkort då. (som inte finns än.)

Har mått konstigt ända sedan jag vaknade imorse, har ont i huvudet och är jätte trött. Har en stor klump i magen och ibland kan jag knappt andas för jag saknar hemma. Jag har hemlängtan, och det är inte något som är roligt. Har aldrig saknat hemma såhär mycket som jag gör just nu, och jag vill inget hellre än att packa ihop mina saker, åka hem till Östersund och krama om min familj. Men jag vet att det är hemlängtan som talar när jag känner så och jag vill inte ge upp. Jag kan klara detta det vet jag, jag behöver bara lite stöd och peppning. Jag trodde inte jag skulle få sådan här hemlängtan såhär tidigt, men det är verkligen som alla säger: de första veckorna är dom jobbigaste.. Tur jag har Pernilla som ska ta med mig ut ikväll på IKEA för att få mig på andra tankar.

Bilder från Boston!